WTO

Frihandel i media vecka 48

2019-11-28 Trumps handelkrig skadar allvarligt USA:s ekonomi. Newsweek skriver:   "President Donald Trump's unresolved trade war with China is seriously damaging the American economy and, unless a deal is made soon between Washington and Beijing, the r...

Frihandel i media vecka 48

2019-11-28

Trumps handelkrig skadar allvarligt USA:s ekonomi. Newsweek skriver:  

”President Donald Trump’s unresolved trade war with China is seriously damaging the American economy and, unless a deal is made soon between Washington and Beijing, the risks of recession will substantially increase, a top economist said.

Trump has said a ”phase one” agreement with China on the various trade issues is nearly complete.

But until anything is signed by Trump or his Chinese counterpart, President Xi Jinping, tariffs on hundreds of billions of dollars in goods traded between the two will remain.

Mark Zandi, chief economist at financial consultancy Moody’s Analytics, warned about the trade war’s damaging economic impact during his appearance on MSNBC’s All In With Chris Hayes show Wednesday night.

”If you roll this back to a year ago, we were on track to seeing a very strong economy, lower unemployment, wage growth was picking up, particularly at the low end—of course, minimum wage hikes really did help there,” Zandi said.

”But then we had the trade war. The trade war has done very serious damage to the economy and, in fact, if the president decides to continue to pursue the trade war, recession risks will rise.

”I think [Trump] is connecting the dots between the trade war, the economy, and his re-election. He’ll probably figure out some way to come to some kind of face-saving arrangement with the Chinese.

”But if he doesn’t, then the economy is really going to struggle and recession risks are going to be very high. We were nearly there. We just got side-tracked by really bad economic policy.”

 

2019-11-26

Bloomberg skriver om hur Kinas inställning till Hong Kong påverkas av USA:s politik och önskan om ett handelsavtal:

”Chinese President Xi Jinping last month warned that any attempt to split Hong Kong from China — which agreed in 1997 to allow Hong Kong to keep its liberal system for 50 years — would end with “bodies smashed and bones ground to powder.” The victory of pro-democracy forces in local elections last weekend has already prompted a stern warning from Beijing. The prospect of a Tiananmen-style confrontation in Hong Kong is real.

It is not, however, inevitable. That is the opinion of Emily Lau, the former chair of Hong Kong’s Democratic Party.

First, she told me in an interview last weekend at the Halifax International Security Forum, there is the 1997 agreement, which Chinese officials do not want to break. “They would look very bad to the world and even the Chinese people,” she said. Second, there is Hong Kong’s status as a world financial center, which Chinese officials do not want to jeopardize.

China also has external disincentives to refrain from a military incursion. One of them is President Donald Trump’s threat that such a move would derail trade negotiations. Xi has “a million soldiers standing outside of Hong Kong that aren’t going in only because I asked him, ‘Please don’t do that, you’ll be making a big mistake,’” Trump said last week with typical bluster. “It’s going to have a tremendous negative impact on the trade deal. And he wants to make a trade deal.”

(—)

But while Trump’s top priority with China may be a trade deal, Congress has other ideas. Last week both houses passed by a near-unanimous vote the Hong Kong Human Rights and Democracy Act, which would sanction and ban travel for any person responsible for human-rights abuses against citizens in Hong Kong.

These kinds of tailored sanctions have typically been imposed after a government commits an atrocity — such as the Saudi murder of Washington Post columnist Jamal Khashoggi. This bill is meant to send a message to the officers and soldiers garrisoned inside Hong Kong: If you engage in violence against demonstrators, you will be held accountable.

On balance, Lau said, she supports the legislation. Although it would be difficult to “establish the facts in this process,” she said, the prospect of sanctions could restrain many police officers or government officials with family or financial connections in America. “If you ban them from traveling and freeze their assets, they would be very scared,” she said.

Regardless of whether Trump signs the bill, it’s almost certain that the sanctions will become law — Congress has the votes to override Trump’s veto. (If he does nothing, it becomes law next week.) And if he does veto it simply to preserve his negotiations with Xi, it would still be a mistake. When asked Tuesday about the Hong Kong protesters, Trump said, “We’re with them,” then emphasized the need for an agreement with China.

Xi needs a trade deal as much as Trump does. The American president should seize this opportunity to show China and the world that even a divided Washington can show solidarity with Hong Kong.”

2019-11-25

DN skriver om WTO:s kris:

”Men konflikter om villkor har alltid uppstått, långt innan president Donald Trump drog i gång sina handelskrig. Världshandelsorganisationen, WTO, skapades just för att upprätthålla regler och ramverk. Den 11 december kan dess hjärta drabbas av infarkt.

WTO:s överprövningsorgan är ett slags skiljenämnd, dit länder kan vända sig med klagomål på hur andra sköter sin handel. Det ska ha sju domare, och måste ha tre för att kunna fatta beslut. Nu finns precis tre, men om två veckor går mandaten ut för två av dem. USA har i flera år blockerat nya nomineringar. Organet är på väg att dö, och ingen tror att Washington tänker rädda det.

(—)

Tveklöst måste WTO reformeras för att överleva. Dessvärre finns inget samförstånd om vilka problem som ska lösas. Att ett av de största heter Kina står dock helt klart.

Kina insisterar på att fortsätta definieras som u-land, vilket ger betydande förmåner, trots att det har blivit en megaekonomi. Denna vilar i sin tur på gigantiska statssubventioner till exportföretag, dumpade priser, utestängning av utländska företag från hemmamarknaden, teknikstölder och allsköns dubiösa metoder.

WTO:s tvistlösningsmekanism är inte gjord för ett kommunistiskt styrt, statskapitalistiskt system, som Trumps högste handelsansvarige Robert Lighthizer har understrukit. Och EU, Japan med flera har i grunden samma invändningar mot kineserna.

Samtidigt driver Trump sitt eget handelskrig mot Kina utan synlig strategi. Tullar har kablats ut som främst drabbar amerikanska importörer och konsumenter. Mer logiskt vore att använda WTO som murbräcka.

Kina visar inget intresse för reformer som skulle störa den egna modellen, och vill inte ens säga vad som skulle vara tänkbart. Men om USA, EU och andra stora handelsmakter agerar gemensamt skulle det gå att sätta väldig press. Kina har ingen lust, och inte råd, att bli isolerat. I stället lägger Trump ståltullar på de européer och asiater som vore naturliga allierade, och gör sitt bästa för att skjuta WTO i sank.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Tidsandan speglas i von der Leyens intruktioner till Hogan

Hyggligt men utan tydlig inriktning. Mer WTO och Afrika i handelspolitiken, men också ambitioner om en rad andra hänsyn som riskerar i att ta över i instruktionerna till Phil Hogan.  Ursula von der Leyen har skrivit sina instruktioner till den blivande han...

Tidsandan speglas i von der Leyens intruktioner till Hogan

Hyggligt men utan tydlig inriktning. Mer WTO och Afrika i handelspolitiken, men också ambitioner om en rad andra hänsyn som riskerar i att ta över i instruktionerna till Phil Hogan. 

Ursula von der Leyen har skrivit sina instruktioner till den blivande handelskommissionären Phil Hogan.

Inga betydande överraskningar. Instruktionerna speglar väl det rådande politiska klimatet i EU.

Positiva inslag:

  • Instruktionen speglar en allmänt positiv inställning till handel. Det är inte otänkbart i dagens opinionsklimat med en betoning av självförsörjning och isolering.
  • Den betonar vikten av WTO och dess utveckling. Viktigt idag är WTO ifrågasätts, ofta från utgångspunkten att frihandelsförhandlingarna har gått dåligt i två decennier. Men WTO gör andra saker för att stödja världshandeln och framför allt är det inte WTO:s fel att organisationens medlemsländer inte kan komma överens.
  • Den betonar vikten av regelstyrd global handel.
  • Den nämner särskilt Afrika.

Negativa inslag:

  • Ambitionen att stärka EU:s möjligheter att införa handelshinder.
  • Att inget försök görs att stärka kommissionen i handelsfrågor. Istället betonas parlamentets roll.
  • Att handelsfrågorna allt mer blandas ihop med sociala frågor och miljöambitioner. De båda punkterna är viktiga, men det finns skäl att skilja de olika politikområdena åt. När långsiktiga handelsfrågor ställs mot mer populistiska och känslomässiga frågor är det stor risk att frihandeln blir en restpost när alla andra hänsyn är tagna. Det finns starka krafter som vill sätta käppar i hjulet för global handel även om de inte vill säga det rakt ut av oro för att bli förknippade med Donald Trump.

Nedan den del av texten som berör specifikt handel. Hela brevet här.

Your mission

I would like to entrust you with the role of Commissioner for Trade.

The European Union is the world’s trading superpower. Our trade policy opens up
opportunities and access for our companies to sell their goods and services around the
world. It creates growth and jobs here in Europe and delivers prosperity elsewhere. But
trade is more than simply the exchange of goods and services. It is also a strategic asset
for Europe. It allows us to build partnerships, protect our market from unfair practices and
ensure our values and our standards are respected.

A level playing field for all

Europe’s place is at the heart of the rules-based multilateral system. We must now
also be at the heart of efforts to update and upgrade it for the modern economy. Open and
fair trade must be based on global rules that are effective, enforceable and create a level
playing field for all.

 A top priority will be to lead the reform of the World Trade Organization,
notably on the issues of subsidies, forced transfer of technologies and dispute
settlement. You should aim to launch a broad initiative by the end of 2020,
following the next WTO Ministerial Conference, with a view to reaching a
comprehensive agreement by 2022.

 I want you to give further impetus to WTO negotiations on e-commerce, to
harness the full potential of data, address barriers and enhance consumer and
business trust.

 In parallel, I would like you to lead the work on strengthening Europe’s ability to
protect itself from unfair trade practices. This means making better use of our
trade defence instruments, seeking a level playing field in procurement and
implementing the new system for screening Foreign Direct Investment.

 In addition, I want you to look at how we can strengthen our trade toolbox. This
should include upgrading the EU’s Enforcement Regulation to allow us to use
sanctions when others adopt illegal measures and simultaneously block the WTO
dispute settlement process. You should work with the Executive Vice-President for a
Europe fit for the Digital Age to address the distortive effects of foreign subsidies in
the internal market.

The College will appoint a Chief Trade Enforcement Officer to work under your direct
guidance to monitor and improve the compliance of our trade agreements. He or she will
report regularly on the state of play and keep the European Parliament and the Council
abreast of all developments.

Strengthening Europe’s global leadership

Over the next five years, I want you to lead the work to strengthen Europe’s global
leadership in trade:

 You will work towards a positive, balanced and mutually beneficial trading
partnership with the United States.

 You will step up negotiations with China on a Comprehensive Agreement on
Investment, with the aim of reaching an agreement by the end of 2020.

 I want you to prioritise our trade and investment partnership with Africa. The
implementation of the African Continental Free Trade Agreement should be seen as
a step towards our long-term objective of a continent-to-continent free trade area
between Africa and the EU.

 You will take forward the finalisation of trade agreements already negotiated. You
will lead the work on concluding ongoing negotiations, notably with Australia
and New Zealand. Where conditions are met you will propose to open negotiations
on new bilateral or multilateral agreements. Where relevant, you will work closely
with the Commissioner for Agriculture.

Trade for sustainable development and climate action

You will use our trade tools to support sustainable development. Every new trade
agreement concluded will have a dedicated chapter on sustainable development.

 Working with the Chief Enforcement Officer, you will closely monitor the
implementation of climate, environmental and labour protections enshrined
in our trade agreements, with a zero-tolerance approach to child labour.

 I would like you to contribute to the design and introduction of the Carbon Border
Tax, working closely with the Commissioner for the Economy. The Carbon Border
Tax should be fully compliant with WTO rules.

Making trade more transparent

You will ensure the highest levels of transparency and communication with the European
Parliament, the Council and civil society. You will ensure regular briefings are provided to
the European Parliament before and after each round of talks. Trade agreements should
only provisionally be applied once the Parliament has given its consent. In the same spirit, I
want you to step up our engagement with Member States.

More engagement and better communication will be an important asset in debunking
myths and ensuring that our trade policy responds to citizens’ concerns.
As a rule, you will work under the guidance of the Executive Vice-President for an Economy
that Works for People. The Directorate-General for Trade will support you in your work.

The way forward

The mission outlined above is not exhaustive or prescriptive. Other opportunities and
challenges will no doubt appear over the course of the next five years. On all of these
issues, I will ask you to work closely with me, and with other Members of the College.
Once there is more clarity, we should be ready to pave the way for an ambitious and
strategic partnership with the United Kingdom.

I look forward to working closely together at what is an exciting and testing time for our
Union. You can of course count on my full personal and political support ahead of your
hearing at the European Parliament and throughout our mandate.

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Gästbloggare Pär Nyrén: Kinas vitbok om handelskriget är en förberedelse för utdragen konflikt

Pär Nyrén är projektledare med ansvar för näringslivs- och globaliseringsfrågor på tankesmedjan Frivärld. Pär har en masterexamen i global politisk ekonomi från Stockholms universitet och har studerat kinesiska i Peking och Shanghai. Handelskriget mellan USA ...

Gästbloggare Pär Nyrén: Kinas vitbok om handelskriget är en förberedelse för utdragen konflikt

Pär Nyrén är projektledare med ansvar för näringslivs- och globaliseringsfrågor på
tankesmedjan Frivärld. 
Pär har en masterexamen i global politisk ekonomi från
Stockholms universitet 
och har studerat kinesiska i Peking och Shanghai.

Handelskriget mellan USA och Kina pågår för fullt. Måndagen den 24 september trädde
nya tullar i kraft
. USA belägger import från Kina till ett värde av 200 miljarder USD med fem och tio procent i tullavgifter, medan Kina i samma vända bestraffar import av 60 miljarder USD av amerikanska varor med tioprocentiga tullar. Detta utgör den tredje rundan av tullhöjningar i ett handelskrig som ser ut att eskalera.

I lördags valde Kina att avstå från en amerikansk inbjudan att fortsätta förhandlingar. Istället för att hålla överläggningar direkt med sin motpart i handelskriget valde Kina istället att publicera en vitbok om landets syn på konflikten.

I korthet framhåller vitboken följande budskap:

1. Kina värnar sin värdighet och sina intressen. Kina söker inte konflikt men räds inte att ta kampen;

2. Kina är berett att utveckla de ekonomiska förbindelserna med USA;

3. Kina är villigt att reformera och förbättra det multilaterala handelssystemet;

4. Kina gör sitt yttersta för att skydda immateriella rättigheter;

5. Kina gör sitt yttersta för att skydda utländska företag som är verksamma i Kina;

6. Kina är hängivet att “fortsätta” öppna sin ekonomi;

7. Kina eftersträvar goda handelsförbindelser mellan utvecklade länder och utvecklingsländer.

Vitboken är i lika delar ett försvarstal och en litani om amerikansk protektionism. Kinas officiella budskap är att landets ekonomiska tillväxt och växande ställning i den internationella ekonomin har gynnat omvärlden i allmänhet och USA i synnerhet. Därtill upprepar och fördjupar vitboken Kinas kritik av Trumpadministrationens handelspolitik. Detta utgör Kinas första omfattande officiella ställningstagande till handelskriget, men dess innehåll är sedan tidigare bekant.

Vad policydokumentet saknar är en tydlig handlingsplan.

För närvarande är möjligheterna för antingen en multilateral eller bilateral lösning högst begränsade.

Dödläge för WTO-reform

Kina har som uttalad ambition att reformera WTO. Kina och EU grundade en arbetsgrupp för WTO-reform under toppmötet mellan EU och Kina i juli. För bara några dagar sedan följde Europeiska kommissionen upp det med ett preliminärt ställningstagande om varför WTO behöver reformeras och hur det bör genomföras. Något liknande saknas fortfarande från Kina. En vitbok om Kinas WTO-politik, som publicerades kort innan toppmötet med EU, angav inte någon indikation att Kina önskar se nya regler styra den internationella handeln. Den häromdagen publicerade vitboken klargör att WTO-reform numera är på agendan, men undviker att säga någonting om vad Kina prioriterar för handelsregimens framtid. Det enda otvetydiga ställningstagandet hittills är att ett reformerat WTO inte bör kräva lika mycket av utvecklade länder som av utvecklingsländer, vilket Kina anser sig vara. Att Kina anser sig ha rätt att inte anta lika strikta regler som många andra av WTO:s medlemsländer är en av EU:s och USA:s främsta klagomål om organisationen.

Avsaknaden av konkretion om vad Kina faktiskt vill ändra gör det svårt att fortskrida med förhandlingar. Kanske avslöjar detaljbristen att Kina inte är särskilt intresserat av att reformera det multilaterala handelssystemet.

Samtidigt brottas den amerikanska WTO-politiken med en annan utmaning. Liksom övriga involverade parter är den amerikanska administrationen i princip för en omstöpning av den internationella handelsregimen — men lite tyder på att det är en prioritet. USA:s handelsrepresentant Robert Lighthizer har kommenterat under ett sammanträde med internationella motparter att ”det är omöjligt att förhandla om nya [WTO-]regler när många av de nuvarande inte efterföljs.” Givet att Kina förnekar att de bryter mot WTO-reglerna innebär det att förhandlingar om regelverket läggs på is under överskådlig framtid för USA:s del. Emellertid är USA inte bara missnöjda med Kinas regelbrott, utan menar även att domare inom WTO:s tvistelösningmekanism agerat ”aktivistiskt”, med följden att systemet försvarat illegitima handelsbarriärer, subventioner och andra marknadsskadliga åtgärder.

På sina olika sätt verkar både Kina och USA för närvarande vilja lösa handelskonflikten på bilateral basis. Medan förhandlingarna mellan de två länderna upphört kommer det inte ske.

Lite politisk vilja att öppna ekonomin

Handelskonflikten skulle kunna upphöra om Kina genomför betydelsefulla reformer i marknadsekonomisk riktning. Det verkar dock inte vara aktuellt. Vitboken om handelskriget ger inte uttryck för självkritik utan menar att tidigare reformarbete redan möjliggjort för utländska företag att konkurrera i Kina på jämlika villkor. EU:s handelskammare i Peking delar inte den uppfattningen, utan framhåller istället att många av de reformer som utlovats huvudsakligen har uteblivit. Bland många andra utmaningar har utländska företag i Kina särskilt svårt att få licenser, statligt ägda företag får fortfarande stora (och icke-transparenta) subventioner och regleringar ändras både frekvent och på ett oförutsägbart sätt, enligt handelskammaren.

Medan den kinesiska statens företrädare i unison ensidigt beskyller USA för den pågående konflikten framkommer det med jämna mellanrum viss självkritik i Peking. Den inflytelserika före detta riksbankschefen Zhou Xiaochuan till exempel kommenterade nyligen under ett seminarium i Geneve att Kina måste göra vidta åtgärder för att minska subventioner och påtvingad teknologiöverföring för utländska företag som etablerar sig i Kina. Som ofta är fallet i Kina menade Zhou att denna politik är påtvingad av lokala styren, medan den nationella regeringen står oskyldig till sådan favoritism av det inhemska näringslivet. Det må vara en inkorrekt beskrivning av den kinesiska politiken, men det ger Kinas nationella ledare en möjlig väg att ändra sin politik utan tappa ansiktet.

Trots detta ser reformviljan ut att vara ytterst begränsad. Den i andra frågor hårdföre professorn Yan Xuetong, verksam vid det välrenommerade Tsinghuauniversitetet, har bittert noterat att hans egna uppmaningar om att reformera de statligt ägda bolagen och att öppna den kinesiska ekonomin för omvärlden saknar stöd i Peking.

Utdragen konflikt

Av allt att döma är Kina allt mer inställt på en utdragen och eventuellt eskalerande konflikt. I en ny studie har kinesiska forskare undersökt hur Kina skulle påverkas om konflikten sprids från handel till finansiella tjänster. Scenariot som undersöks vore så skadligt för världsekonomin att det är svårt att föreställa sig att det förverkligas, men att det ens diskuteras vittnar om att en viss alarmism infunnit sig i Kinas politiska kretsar.

I väntan på sämre tider har den kinesiska staten vidtagit ytterligare åtgärder för att göra sig mindre ekonomiskt beroende av omvärlden. Utöver särskilt stöd för företag som direkt påverkas av de amerikanska tullarna har staten i dagarna vidtagit ytterligare åtgärder för att stödja privata företag med dåliga finanser och öka inhemsk konsumtion.

Att minimera konfliktens skador kommer bli allt svårare. Den senaste rundan av amerikanska tullar kommer öka från fem respektive tio till 25 procent den 1 januari nästa år. Om det inte undviks kommer såväl Kina, USA och det internationella handelssystemet att utsättas för än svårare påfrestningar.

Pär Nyrén är projektledare med ansvar för näringslivs- och globaliseringsfrågor på tankesmedjan Frivärld. Pär har en masterexamen i global politisk ekonomi från Stockholms universitet och har studerat kinesiska i Peking och Shanghai.

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 16

2018-04-19 BBC rapporterar om Storbritanniens framtida förhandlingar om handelsvillkor med WTO: "Sitting grandly on the banks of Switzerland's Lake Geneva is the headquarters of the World Trade Organization (WTO), a free trade factory. Here the world's ...

Frihandel i media vecka 16

2018-04-19

BBC rapporterar om Storbritanniens framtida förhandlingar om handelsvillkor med WTO:

”Sitting grandly on the banks of Switzerland’s Lake Geneva is the headquarters of the World Trade Organization (WTO), a free trade factory.

Here the world’s nations meet to hammer out trade deals and reduce tariffs – taxes charged on imported goods.

But the system, which has been working in various guises since the 1940s, is under threat from two sides.

The USA has announced tariffs on imports of foreign steel and aluminium on the grounds of national security, and it is refusing to appoint new members to the WTO’s appellate body that settles disputes.

These developments come as the WTO is of increasing importance to the UK. At the moment it is represented by the EU, but after Brexit the UK will negotiate on its own account. This should give the UK the ability to negotiate deals more specifically designed to suit it.

The downside is that the UK will no longer belong to the biggest single trading economy in the world – the EU.

Brexit consequences
The first job of the newly increased UK team at the WTO will be to negotiate a ”schedule”, an extensive list of goods, and the tariffs to be paid on them; ranging from avocados to zips.

The UK assumed it could just inherit the EU’s schedule. The trouble is that this requires the consent of other countries, and some of them have said no.

Take New Zealand, for instance. At the moment it can sell 228,000 tonnes of lamb and mutton to the EU every year, with no tariffs. The UK and the EU decided to split that quota between them, but New Zealand objected.

David Walker, is New Zealand’s ambassador to the WTO: ”Yes, we and a range of other WTO members made clear that a simple quota split like that is not acceptable to us.”

The reason is simple. At the moment New Zealand can sell that lamb anywhere in the EU, so it loses flexibility if it has to sell some in the UK and the rest of the EU.”

2018-04-19 

Business Times om att förhandlingarna att skapa ett frihandelsavtal mellan EU och Singapore är i sitt slutskede:

”IN the first step towards signing and concluding the European Union-Singapore Free Trade Agreement (EUSFTA), the European Commission has presented the outcome of the negotiations to the European Council.

The initialled agreement now needs to be approved by the Council of Ministers and ratified by the European Parliament.

The aim is for the EUSFTA to come into force before the European Commission’s mandate ends in 2019, said the EU delegation to Singapore in a statement on Thursday.

European Union Ambassador to Singapore Barbara Plinkert said that as the first deal between the EU and a South-east Asian economy, the EUSFTA is a stepping stone towards greater engagement between the regions, she added.Over 10,000 EU companies have a presence in Singapore, with Singapore also being the top South-east Asian destination for European investments.

Negotiations for the EUSFTA began in 2009 and concluded in 2014. Besides liberalising tariffs, reducing non-tariff trade barriers and promoting services and investment, the EUSFTA will also give improved access to government procurement opportunities.”

2018-04-18

”Trumps dröm, en mardröm för världsekonomin” är rubriken på Janerik Larssons artikel i SvD.

”Jag är verkligen inte ensam om att sedan Donald Trump på allvar under den republikanska primärvalskampen 2016 dök upp som en potentiell GOP-kandidat varna för att han som president skulle kunna skapa stora problem för världshandeln.

Hans merkantilistiska och protektionistiska agenda är väl känd sedan decennier.

Härom dagen signalerade han i ett möte med republikaner från de amerikanska jordbruksstaterna att han skulle ta upp frågan igen om inte USA borde gå med i det asiatiska TPP-avtal som han lämnat som en av sina första åtgärder som president.

Trump är omgiven av några starka frihandelsmotståndare som inte insett ens TPP-avtalets viktiga geopolitiska fördelar.

Nu har dessa rådgivare återfört Trump till sin gamla agenda och i en tweet passade han också på att än en gång också attackera WTO – en skapelse som amerikanska presidenter sedan 60-talet varit avgörande för att forma i deras strävan efter ett välstånds- och fredsskapande globalt frihandelsarrangemang.

(—)

Trumps dröm om bilaterala handelsavtal kommer att leda till stora problem för världsekonomin.”

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Bill Emmott

Viktigt att stärka handelsrelationer om USA eskalerar

I en intressant artikel i DN (171124) skriver Bill Emmott, tidigare chefredaktör för The Economist om riskerna att president Donald Trump på allvar startar handelskrig under 2018. Oron är motiverad. Under sitt första dryga år som president har Trump ...

Viktigt att stärka handelsrelationer om USA eskalerar

I en intressant artikel i DN (171124) skriver Bill Emmott, tidigare chefredaktör för The Economist om riskerna att president Donald Trump på allvar startar handelskrig under 2018.

Oron är motiverad. Under sitt första dryga år som president har Trump drabbats av en hel del bakslag, varav några aningens förnedrande. Önskan att ta revansch kan antas vara en viktig del av Trumps personlighet och när det gäller handelsfrågor har presidenten en betydande makt. Risken att andra delar av den amerikanska statsapparaten skall sätta sig på tvären är liten. Likaså att det uppstår betydande praktiska problem. Att säga upp handelsavtal eller som nu, blockera tillsättningen av skiljemän inom WTO, är enkla operationer. Presidenten bestämmer om handeln, eller i vilket fall förfogar han personligen över grus som kan kastas i maskineriet.

De tre främsta målen för presidenten skulle alltså vara Kina, NAFTA som är under omförhandling, och WTO. Det sistnämnda är pikant då det var USA som var drivande för att skapa världshandelsorganisationen.

Mot detta talar att det ständigt kommer nya frågor på presidentens bord som upptar tid och energi. USA:s näringsliv, inklusive jordbrukssektorn, har också mobiliserat när det gäller NAFTA. Ett handelskrig med Kina har, som alla handelskrig, bara förlorare. Betydande företag i USA är beroende av tillverkning eller underleverantörer i Kina.

Emmots artikel är onekligen oroande. Men oavsett vad så har han en stor poäng i att övriga länder har anledning att stärka sina handelsrelationer för att möta en eventuell eskalering av protektionism från USA.

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Skepsisen mot handel existerar — men den är ogrundad

De flesta problem som tillskrivs frihandeln har inte med handel att göra. Skepsisen mot handel må vara ett faktum, men anledningen till skepsisen är ofta en rad missförstånd. Svenska Dagbladet skriver om WTO:s seminarium i Genève där statsminister Stefan...

Skepsisen mot handel existerar — men den är ogrundad

De flesta problem som tillskrivs frihandeln har inte med handel att göra. Skepsisen mot handel må vara ett faktum, men anledningen till skepsisen är ofta en rad missförstånd.

Svenska Dagbladet skriver om WTO:s seminarium i Genève där statsminister Stefan Löfven deltog. 

”Svenska regeringens Global Deal stod i centrum när hundratals handelsdiplomater på onsdagen möttes på Världshandelsorganisationen i Genève. Syftet var att tala om vikten av att handelsvinster fördelas bättre – inte minst mot bakgrund av kritik från globaliseringsmotståndare.

– Handel är främsta motorn för att skapa välstånd i världen. Det har ökat levnadsstandarden runtom i världen, och miljontals människor har lyfts ur fattigdom. Men när ojämlikheter ökar, och ett fåtal får allt välstånd på bekostnad av andra kan ekonomier destabiliseras på sikt, sa Stefan Löfven

– Att minska ojämlikheten är vår tids stora utmaning. Vi måste hantera den skepsis som finns omkring vinsterna från frihandel och globalisering.”

Citatet av Löfven är typiskt för den kritik mot frihandel som i dag är standard på menyn när globalisering och frihandelsfrågor debatteras.

Det förtjänar några kommentarer.

  1. Det är förstås glädjande att Sveriges statsminister liksom de allra flesta ledare i världen står bakom frihandel i generella termer.
  2. Att något uppfattas som ett problem betyder inte att det är ett problem. Visst finns det ”skepsis” mot frihandel. Det är ett faktum. Men det betyder inte att ”skepsisen” är sakligt motiverad. De allra flesta problem som tillskrivs frihandeln har inte med frihandeln att göra. Det är antingen ärliga missförstånd eller medvetet skapade missuppfattningar.
  3.  Ojämlikheten i världen ökar inte när det gäller tillgång till resurser. Tvärt om får de allra fattigaste allt bättre. Den absoluta fattigdomen minskar radikalt. Ojämlikheten är i huvudsak ett fenomen som syns när man mäter förmögenhet som marknadsvärde på finansiella tillgångar på vissa sätt. Oavsett vad man tycker om detta har det inte så mycket med frihandel att göra.
  4. Frihandel är inte samma sak som globalisering. Det finns en rad andra faktorer som tillsammans med frihandeln utgör det vi kallar globalisering. Migration och att människor från olika länder reser och lär av varandra vilket utjämnar skillnaden mellan olika kulturer beror inte främst på handeln. Att sociala media skapar allt mer internationaliserade nätverk bland medelklassen är också en annan sak än handel. Handel är ett nödvändigt villkor för många av dessa processer, men inte ett tillräckligt. Indierna kommer inte att fira midsommar med sill och nubbe vare sig man kan importera produkterna eller inte.
  5. En rad av de processer som förknippas med handel har inte heller i huvudsak med frihandeln att göra. Att jobb försvinner beror på förändringar av ekonomin som digitalisering och robotisering eller att företag helt enkelt konkurreras ut av andra företag. Det uppstår nya och fler jobb — en process som frihandeln oftast bidrar till.
  6. Ett fritt flöde av kapital mellan länder är förstås en förutsättning för frihandel och globala investeringar. Men att olika länder har olika regler för sina finansiella sektorer eller olika nivåer på bolagsskatten är inte en förutsättning för, eller ett resultat av, frihandel.
  7. Frihandel kräver varken avregleringar eller regleringar i enskilda länder — förutom av tullar och kvoter förstås. Regelverket bestämmer politikerna i varje land. Det enda viktiga för frihandeln är att de nationella reglerna inte är utformade så de kan användas för att diskriminera produkter och företag från andra länder.
  8. Det är olämpligt att försöka reglera sådant som arbetsrätt, miljö, skatter, socialpolitik och liknande i handelsavtal. Vill länder att den typen av frågor skall regleras gemensamt görs det bäst i separata avtal som kan tas fram av experter på de olika områdena.

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
Håller glaset på att fyllas eller tömmas?

Glaset håller på att fyllas — men det går sakta

"Är glaset halvfullt eller halvtomt?" Det är en fråga som påminner om en så kallad koan, en fråga som inte har något svar och som man därför kan meditera över för att få insikt i alltets meningslöshet (eller något). En likartad fråga men som i varje ög...

Glaset håller på att fyllas — men det går sakta

”Är glaset halvfullt eller halvtomt?” Det är en fråga som påminner om en så kallad koan, en fråga som inte har något svar och som man därför kan meditera över för att få insikt i alltets meningslöshet (eller något).

En likartad fråga men som i varje ögonblick har ett av tre mycket tydliga svar är ”håller glaset på att fyllas eller tömmas?”

Men att svaret kan vara tydligt betyder inte att det är särskilt lätt att få reda på.

Frågan ”håller läget för frihandeln i världen på att bli bättre eller sämre” har förstås olika svar beroende på vilka kriterier man väljer att mäta, och dessutom är många faktorer svåra att mäta.

Just nu finns det i vilket fall ett tvärsäkert påstående, nämligen läget för den globala frihandeln snabbt håller på att bli sämre.

Men, som så ofta när det gäller komplexa frågor om ekonomi och samhällsutveckling är det inte alls självklar.

Den viktigaste faktorn som ligger till grund för den glåmiga bilden av utvecklingen är förstås Donald Trump. Men om vi tittar på vad som hänt efter drygt ett par månader så är det inte särskilt alarmerande. Om det den 20 januari 2017 fanns någon form av liberal världsordning (vilket som vi skall se kan ifrågasättas) är den fortfarande på plats.

Det finns ännu inga 40-procentiga tullar på import från Kina och Mexiko som Trump utlovade, och inga planer på något sådant. Den 30-procentiga importskatten håller på att begravas i en utredning och Kina förklarades inte vara en ”valutamanipulatör” från dag ett. När Trump träffar Kinas president Xi Jinping nu på torsdag kommer handelsfrågor vara i centrum, men även Trump påverkas av kravet på rimlighet. Det är en sak att prata vitt och brett på valmöten och inför journalister, en annan sak att sitta mitt emot en av världens mest hårdföra politiska maktspelare och inte ha koll.

Omförhandlingen av NAFTA börjar om tre månader och kommer enligt Wilbur Ross att ta minst ett år. Att omförhandla handelsavtal är inget ovanligt (nästan alla avtal har omförhandlingsklausuler) och lär inte ändra världshandeln i grunden. Obama talade redan 2008 om att NAFTA behövde omförhandlas och Wilbur Ross budskap är nu att det nu behövs mindre justeringar som kommer ge USA marginella förbättringar. Någon gång framåt hösten 2018 kan man alltså räkna med att det finns ett nytt avtal att fatta beslut om. Tills dess gäller NAFTA och — om man får dra några slutsatser av hur handelsförhandlingar brukar hålla tiden kan det bli ordentliga förseningar. I värsta (bästa?) fall blir NAFTA en fråga även i nästa presidentvalrörelse.

Protektionisthöken i Vita Huset, Peter Navarro, förefaller ha spelat bort en hel del av sin prestige på området genom sitt förslag att handelsavtal mellan USA och andra länder automatiskt bör omförhandlas om USA:s handelsbalans mot det ena eller andra landet försämras. En mycket märklig idé som tvärdog i kongressen. Inte heller medlemmarna av The National Economic Council, som leds av Gary Cohn, var entusiastiska.

Med Kina har USA ingen handelsavtal. Båda länderna är med i WTO och Trump har flaggat för att USA inte tänker bry sig om WTO:s tvistelösningmekanism som hanterar handelskonflikter mellan stater. Navarro är högst sannolikt upphovsman till även denna udda idé (att ett civiliserat land deklarerar att man plötsligt tänker strunta i gällande avtal är ovanligt…) som  inte fallit i god jord bland kongressledamöterna. Särskilt inte med tanke på att USA är det land som flitigast använder WTO:s tvistelösning. USA är idag klagande i 114 fall, EU 97, Japan 23 och Kina 15.  Siffrorna kan förvisso vara ett argument för att USA blir illa behandlat, men knappast för att man skall strunta i WTO:s utslag…

Det finns också en medvetenhet i Trumps administration att en hårdare handelspolitik knappast ger tillbaka några industrijobb. Kläder, skor, enklare hushållselektronik och liknande kan mycket väl tillverkas i USA, men knappast av människor. Kampen om marknadsandelar när det gäller vanliga industriprodukter står mellan olika företags och länders robotar och reklambyråer. Inte mellan deras fabrikörer och arméer av skickliga arbetare.

Den viktiga personen i sammanhanget är inte Navarro som tappat inflytande, utan Robert Lighthizer som sannolikt blir USA:s handelsrepresentant. Lighthizer var med redan på Reagans tid och har varit handelsadvokat för både amerikanska och utländska företag. Han är inte ett dugg intresserad av att hantera olika flugiga idéer utan förutsättningar att klara kongressen.

Så det som realistiskt sett är på gång är ett försök att Kina att accepterar internationell regler för copyright och går med på ett investeringsavtal. Ingen av de två åtgärderna hotar världshandeln, tvärt om. Dessutom finns ett frihandelsavtal med Japan och TTIP-avtalet. Det är ännu inte dött, framför allt för att Trumpadministrationen inser att det dels är ett bilateralt avtal, och att det helt enkelt inte är möjligt att förhandla fram avtal med enskilda EU-länder. Inte heller något av detta utgör något hot mot världshandeln.

När det gäller den övriga ”liberala världsordningen” det svårt att bli av med något som inte finns. Den stora triumf för demokratisering som förutspåddes har inte inträffat. Däremot har marknadsekonomin stärkt sin ställning även i länder utan demokrati och anmärkningsvärt nog även i länder med antikapitalistiska regimer. Den enda globala världsordning på det ekonomiska området som finns och någonsin har funnits är handel med produkter. Tjänster, kapital, information är ännu inte inordnade i något stabilt och tydligt regelverk. Återigen är det alltså svårt att säga att det skett ett paradigmskifte eller att något försvunnit.

Bretton-Woods som gav USA en central roll tappade sin betydelse för många årtionden sedan, G7-gruppen har förlorat sidoch G20 kan knappast sägas koordinera världsekonomin. USA är i dag en knapp femtedel av världens BNP. EU viktigt men har sina egna problem och särskilt på området handelsavtal. WTO till sist har definitivt en viktig roll i det internationella handelssystemet, men inte som pådrivare och initiativtagare. Det är inte WTO som bestämmer hur världshandeln skall utvecklas. Just nu är läget exakt det som man har velat undvika. Världen går allt mer mot bilaterala eller regionala handelsavtal, något som förr eller senare kommer att bli en ända röra som måste redas ut.

Men, och detta är ett viktigt men; sammantaget finns det inget fog för slutsatsen att det har blivit sämre.

Den globala handeln har återhämtat sig relativt svagt efter krisen 2008-2009 men är nu uppe på nivåerna som gällde strax innan. Samma sak med internationella direktinvesteringar som idag är de dubbla jämfört med för ett par decennier sedan. Handelsvolymerna är också ganska väl relaterade till industriproduktionen. Vill man avgöra om handeln minskar eller ökar bör man också titta på den allmänna konjunkturen och förändringar stora länders ekonomier. Om världsekonomin går ner är det inte förvånande om handeln också minskar. Den ökning av protektionism som IMF oroade sig för som en konsekvens av krisen 2007 har inte riktigt materialiserats.

Slutsatsen är att för tillfället tuffar det på ganska hyggligt. Trumps protektionistiska excesser har ännu så länge inskränkt sig till att stoppa TPP-avtalet. Illa nog, men avtalet hade trots allt inte trätt ikraft. Med andra ord består den globala frihandelns kris ännu inte av mer än att förhoppningar har grusats eller fått läggas på is.

Glaset håller på att fyllas, men just nu går det extremt sakta.

 

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Det finns mycket teknik som kan ersättas av ny och miljövänligare teknik. Det gäller att det inte stoppas av handelshinder.

Avskaffade handelshinder nyckel till att nå klimatmål

Frihandel ger inte bara snabbare ekonomisk utveckling. Den bidrar också till att samhällsproblem får en lösning genom att underlätta spridandet av både idéer och produkter.  Parisöverenskommelsen antas kunna ratificeras och träda ikraft under 2016. En ...

Avskaffade handelshinder nyckel till att nå klimatmål

Frihandel ger inte bara snabbare ekonomisk utveckling. Den bidrar också till att samhällsproblem får en lösning genom att underlätta spridandet av både idéer och produkter. 

Parisöverenskommelsen antas kunna ratificeras och träda ikraft under 2016.

En viktig förutsättning för framgång är att icke-tariffära handelshinder (handelshinder som inte består av tullar) på miljöteknik avskaffas.

Det menar nättidningen Edie.net.

The World Energy Council’s 2016 Energy Perspective report analyserar hur avskaffade handelshinder kan bidra till en snabbare utveckling.

“Reducing and eliminating trade barriers is key to catalysing the low-carbon economy and enabling countries to develop sustainable energy systems. It will have positive impacts on the energy trilemma – for example through reduced energy and technology costs, enhanced energy security, and transition to a low-carbon energy system.”

Idag står regler som har med standarder och tillstånd att göra för 80-90 procent av världens handelshinder. Det gäller inte minst utvecklingsländer. Exempelvis Indien, Afrika och Latinamerika har stora behov av modern teknik på miljöområdet, teknik som idag blir onödigt dyr genom att handel fördröjs och försvåras av regler och inte minst tullprocedurer.

Förhandlingar pågår inom EU för att underlätta handeln med miljöteknik och det vore en stor vinst om de kunde gå fortare.

 

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Visa flera poster