Vad är skillnaden mellan skiljedom och kommissionens förslag till investeringsdomstol?

Som en reaktion på kritik mot internationell skiljedom vill EU har ett investeringsdomstol. Motståndarna påstår att det bara handlar om ett nytt namn på det gamla systemet. Tyvärr är det inte sant. Oförmågan att föra debatt och försvara en väl fungerande internationell rättsordning reglerad av FN kommer förmodligen ge oss en ny, garanterat onödig och förmodligen sämre fungerande institution. 

‘Motståndarna till Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP — frihandelsavtal med USA) och Comprehensive Economic and Trade Agreement  (CETA — frihandelsavtal med Kanada) har sedan några år skjutit in sig på det som kallas Investor-State Dispute Settlements (ISDS). ISDS påstås vara privata domstolar där företag kan stämma stater för lagstiftning som hotar företagens vinster. Kritikerna ger bilden av någon form av diversehandel där stater kan stämma för lite vad som helst.

Och detta är det första missförståndet. Företag kan inte stämma för vad som helst. Stämningar begränsas naturligtvis av vad som står i handelsavtalet. Det är som om någon skulle sälja ett hus och köparen efterhand anser att huset inte uppfyller det som sägs i avtalet. Han kanske upptäcker att värmepannan som i avtalet påstås vara nyinsatt i själva verket är många år gammal. Köparen kan då stämma säljaren för det. Men han kan inte stämma säljaren för sådant som inte berörs i avtalet, t ex att toaletten är gammal, golven knarrar, att det inte kommer in någon sol genom fönstren mot norr eller annat han får för sig att han inte gillar.

Det är exakt detsamma med TTIP- och CETA-avtalen. Det är mycket tydligt vad ett företag kan och inte kan stämma en stat för. Exempelvis att ett företag inte kan stämma en stat för att den inför lagar och regler till förmån för folkhälsa och miljö eller för att ett land vill ha sjukvård i offentlig regi. Det är viktigt att komma ihåg att det är stater som ingår frihandelsavtal. De vill förstås skydda sina nationella företag från diskriminering eller expropriation — men de är ju inte intresserade av att själva bli stämda. Konsekvensen är att moderna handels- och investeringsavtal innebär starkt begränsade möjligheter att stämma staterna.

De exempel som ofta dras fram är inte lagstiftning utan avtalsbrott. Företag har uppfyllt att statliga krav på att till exempel utvinna gas- eller olja och fått sitt tillstånd — det vill säga staten har ingått ett kontrakt — men så stiftar politikerna plötsligt en ny lag som förbjuder utvinning. Då kan staten bli stämd för avtalsbrott; man har lovat något som man sen inte håller. Det är naturligtvis inte acceptabelt i en rättsstat. Jag tror få av de som är kritiska mot att även staten lyder under lagarna och måste hålla avtal skulle förespråka alternativet om de tänkte efter.

Det återkommande exemplet med Philip Morris mot Australiska staten bygger på ett över 20 år gammalt avtal som öppnade en möjlighet för PM att stämma för så kallad ”indirekt expropriering”. Förutom att PM förlorade, så kommer inga motsvarande möjligheter till stämningar att finnas i TTIP eller CETA. Att ett avtal har brister betyder inte att alla avtal har brister.

Vidare finns det ett annat missförstånd som präglar debatten. Nämligen att ISDS är benämningen på en viss domstol eller ett institutionellt regelverk. Men det stämmer inte heller. ISDS avser klausulen i ett handels- och investeringsavtal som säger var en tvist kring avtalet skall avgöras. Detta är återigen något vi känner igen från vanliga kontrakt vi skriver som privatpersoner. Ofta stadgas det att en tvist skall avgöras i svensk domstol, men i företagssammanhang är det vanligt med privat skiljedom.

Detsamma gäller internationella handelsavtal. Deras ISDS-klausul brukar som regel hänvisa till internationell skiljedom. Det är ett internationellt rättssystem som styrs av en FN-konvention och cirka 160 stater har skrivit under den. Det är därför ett företag kan stämma exempelvis Sverige genom ett skiljedomsförfarande och faktiskt få ut skadeståndet: Sverige har förbundit sig att respektera skiljedomen på samma sätt som Sverige har förbundit sig att respektera andra internationella domstolar. I en mening är det ”privata domstolar”; parterna utser själva domarna mellan sig och betalar för tjänsten. Om ett utländskt företag stämmer Sverige för avtalsbrott väljer företaget en domare och Sverige en. Tillsammans väljer dessa två en tredje som ordförande. I själva processen är naturligtvis andra personer inblandade som advokater, tekniska experter och så vidare, men de tre skiljemännen fattar beslut som normalt sett inte kan överklagas. Stockholms handelskammare driver ett av de äldsta och största skiljedomsinstituten.

Systemet har flera fördelar. Skiljedomarna är inte knutna till något lands rättssystem och lojala med det och landets regering. Skiljedomarna kan väljas inte bara för sina kunskaper som jurister (de behöver inte ens vara jurister) utan på grundval av andra expertkunskaper. Fallen kan vara tekniskt komplexa och handla om allt från immateriella rättigheter till koncessioner för råvaruutvinning. Då är det bra att kunna ha en skiljedomare som är expert på just det området. Snabbheten är en annan fördel — det går inte att överklaga —  och den relativa sekretessen en tredje. Handels- och investeringsavtalen är offentliga, liksom domskälen. Däremot måste inte företagen offentliggöra alla sina argument då de kan utgöra affärshemligheter.

Att kritiken mot en normal skiljedomskluasul i CETA och TTIP bygger på en rad missförstånd hindrade inte EU-kommissionen att backa. Snabbt svängde man ihop ett förslag till en separat investeringsdomstol under EU:s kontroll:  Investment court system (ICS) Kanadensarna gick med på denna och den finns nu inskriven i CETA-avtalet. Om amerikanerna kommer gå med på den i TTIP återstår att se. Med största sannolikhet är det en knäckfråga.

Motståndarna till CETA och TTIP påstår nu att ICS är samma sak som vanlig internationell skiljedom, bara under ett annat namn. Men det är helt fel. ICS kommer att vara en permanent domstol med domare utvalda av de stater som ingått avtalet. Domarna kommer inte få agera i andra kapaciteter när det gäller internationella handelsfrågor, exempelvis som rådgivare. Besluten kommer också att kunna överklagas och transparensen vara större.

Detta innebär att ICS är väsentligt annorlunda än det nuvarande skiljedomssystemet. Den viktigaste skillnaden är att vid en tvist mellan ett företag och en stat kommer domarna (skiljemännen) inte utses en vad av företaget och staten. Istället kommer EU ha utsett alla domare. Möjligheterna att överklaga är också en nyhet. Att den möjligheten har skapats är lite förvånande. Dels tar det mer tid, men framför allt är det knappast någon fördel för staterna. De kan visserligen överklaga, men det kan ju även företagen. I snitt torde ingen vinna på det, utom att allt tar längre tid och kostar mer pengar.

Det som gör beslutet att införa en ny domstol svårbegripligt är den knappast kommer att ge andra resultat. Ingen har anklagat det vanliga skiljedomssystemet för att gynna företagen. Oftast ogillas deras krav. Staterna vinner. Men framför allt kommer den nya domstolen att döma efter exakt samma avtal som en skiljedomsinstituten skulle döma efter. Så om tanken är att den nya domstolen skall vara en domstol gör den ingen skillnad. Alternativet är att det inte handlar om en domstol utan ett politiskt organ med uppgift att döma så det passar ett lands regering. I så fall är planen att helt enkelt avskaffa rättsstaten när det gäller internationell handel och investeringar. Ingenting tyder på detta, så slutsatsen får nog bli ICS helt enkelt är en onödig institution, skapad av reaktiva politiker som inte tror sig om att kunna klara att försvara rättsstaten i offentlig debatt.

 

 

 

 

 

 

 

 

Frihandel i media vecka 28

Kinas kommer inte ge sig, Kinas handelsöverskott ökar och fisk kan bli offer i handelskriget. Denna veckas pressklipp domineras av rapporter från fronten. 2018-07-13 Kina kommer aldrig vika ner sig i handelskriget. Omni rapporterar: "Kina backar inte un...

Frihandel i media vecka 28

Kinas kommer inte ge sig, Kinas handelsöverskott ökar och fisk kan bli offer i handelskriget. Denna veckas pressklipp domineras av rapporter från fronten.

2018-07-13

Kina kommer aldrig vika ner sig i handelskriget. Omni rapporterar:

”Kina backar inte undan i frihandelskonflikten sedan USA och president Donald Trump i en ny offensiv hotat med ytterligare tullar på varor för 200 miljarder dollar per år. Det skriver Bloomberg.
– Kina väjer icke för hotelser och utpressning. USA har ignorerat framsteg i förhandlingsprocessen och valt en ensidig och protektionistisk agenda. Man har dessutom startat detta handelskrig, säger Kinas vice handelsminister Wang Shouwen till nyhetsbyrån.
Shouwen kallar också USA för handelsmobbare och menar att agerandet kommer få konsekvenser för kinesiska likväl som amerikanska arbetare.”

Handelskrig är inte så lätta att vinna. CNBC citerar siffror som visar att USA:s handelsunderskott mot Kina ökar. Sanningen att säga har det riktiga handelskriget knappt kommit i gång, men siffrorna kommer spä på den politiska motsättningen i USA:

”China on Friday reported that its trade surplus with the U.S. grew to $28.97 billion in June, according to data from China’s customs office.

In May, the surplus had been $24.58 billion. The new surplus is the highest on record, according to Reuters calculations.

Overall, China said both its imports and exports with the U.S. rose in the first half of 2018.

Exports to the world’s largest economy rose 5.7 percent against the prior year-ago period in yuan terms, said the customs office. Imports from the U.S., meanwhile, correspondingly rose 4 percent.

The politically-sensitive data came amid escalating trade tensions between U.S. and China.

But China’s customs office said it will not put in place any special regulatory measures targeting American goods, and also will not delay the movements of these goods at ports.

President Donald Trump has consistently deemed trade with China unfair to America and has demanded that Beijing address the issue.

But, China’s trade surplus against the U.S. has grown even though the Asian country’s total surplus has narrowed over the last two years.”

2018-07-11

Fisk kan bli offer i handelskriget skriver tidningen Butikstrender:

”Tonfisk och lax tillhör de kinesiska varor som nu inbegrips i handelskriget mellan Kina och USA.
I en ny lista idag listar USA importvaror till ett värd av 200 miljarder dollar som ska få nya tullar.
Bland dem finns alltså tonfisk och lax men även andra fisksorter.

Det har tidigare spekulerats i att norsk laxindustri kan tjäna på det uppblossande handelskriget mellan USA och Kina.
När de två ekonomiska stormakterna blockerar varandra kan Norge skörda marknadsandelar för lax, menar man.

Idag kom via Wall Street Journal en ny lista över vilka kinesiska varor som kommer att bli dryare när USA inför nya tullar.
På listan finns livsmedel som lax, tonfisk och andra fisksorter men även sådant som resväskor, handväskor och tv-apparater, enligt tidningen.

Tanken är att lägga avgifter på tio procent på de kinesiska varorna.
Kina svarar nu med samma metod och upprepar samtidigt hotet att stämma USA hos frihandelsorganisationen WTO.”

 

 

Kommentarer

Robertbumjuli 23, 2018
cialis legal bestellen [url=http://candiancialisuy.com/]cialis generic[/url] cialiscialis beter dan viagra [url=http://viagralkas.com/]cheap viagra[/url] buy generic viagrafree viagra sample [url=http://viagranelius.com/]buy generic viagra[/url] generic viagra online
RobertBorjuli 23, 2018
[url=http://amorespana.es/levitra-ayuda-a-los-hombres/]levitra barato Leganes[/url] - vardenafil farmacia La Coruna, vardenafil farmacia Cartagena

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Handelskrigen var dock värre förr. Här britter och holländare i kamp om handelsvägar.

Ingen vet ens vad det innebär att ”vinna” ett handelskrig

"Handelskrig är bra och lätta att vinna" sade USA:s president Donald Trump för några månader sedan. Men sanningen är att ingen ens kan säga vad "vinna" egentligen innebär när det gäller handelskrig.  Förvisso har själva kriget inte pågått i så många vec...

Ingen vet ens vad det innebär att ”vinna” ett handelskrig

”Handelskrig är bra och lätta att vinna” sade USA:s president Donald Trump för några månader sedan. Men sanningen är att ingen ens kan säga vad ”vinna” egentligen innebär när det gäller handelskrig. 

Förvisso har själva kriget inte pågått i så många veckor, men reaktionerna från USA:s näringsliv är inte direkt översvallande. Tvärt om är de flesta bekymrade och stora företag planerar att flytta ut jobb, inte skapa nya. BMW drar ner på investeringar i USA och ökar sin produktion i Kina.  Harley-Davidson planerar liknande åtgärder.

Kina svarar med 25-procentiga tullar på amerikanska soyabönor, en produkt där Kina är den största kunden till de amerikanska odlarna.

Inte heller EU har vänt andra kinden till utan kastat sig in i konflikten med egna noga uträknade strafftullar.

För tillfället verkar det inte som om någon av de tre parterna kommer att sträcka vapen.

Kina är förstås uthålligast. Landets regering behöver inte bry sig så mycket om folkopinionen, dels för att landet är en diktatur, men också för att USA började handelskriget. Samma senare gäller för övrigt även EU, där ytterst få invänder mot de egna strafftullarna.

Donald Trump, eller snarare Republikerna, står däremot inför ett mellanårsval om bara drygt fyra månader. Då kommer de negativa effekterna av handelskriget ha blivit tydliga. Eventuella positiva effekter i form av nya jobb inom stålindustrin kommer dock knappast ha materialiserats. Eventuella efterfrågeökningar på stål hålls effektivt tillbaka av prishöjningar, och USA:s stålindustri är i excellent form. Den klarar lätt att öka sin produktion utan stora nyrekryteringar om det vore nödvändigt.

Med andra ord är det USA som ligger sämst till när det gäller att ”vinna” handelskriget.

Dessutom är det ytterst oklart vad det innebär att ”vinna” ett handelskrig.

Tvinga motparten till förhandlingsbordet? Ja, men det är ingen som har vägrat förhandla. Tvärt om pågick det förhandlingar mellan EU och USA om TTIP-avtalet som Trump har stoppat.

Gissningsvis skulle Trump uppfatta det som att USA vunnit handelskriget om EU och/eller Kina tog bort sina tullar mot USA.

Paradoxalt nog skulle alltså EU kunna göra det bättre för sina egna medborgare och samtidigt ge Trump illusionen att USA vunnit handelskriget.

Men det kommer knappast att ske. Prestigeförlusterna skulle bli för stora för EU:s ledare, de kan inte förklara för sina egna medborgare och framför allt vill de garanterat inte bjuda Donald Trump på vad han kan beskriva som en seger inför höstens val.

Världen är alltså indraget i en konflikt som saknar vinnare och där man inte ens kan säga vad det skulle betyda att vinna.

Däremot finns det förlorare. Nämligen konsumenter, företag och anställda i främst USA, EU och Kina. Alla får dyrare produkter och blir därmed fattigare. Många förlorar dessutom sina jobb, får lägre löner, mindre vinster på sina investeringar eller går i värsta fall i konkurs.

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Frihandelsavtal fungerar. Dessutom bättre än förväntat.

Den verkliga effekten av frihandelsavtal större än modellerna antar

En rapport från Kommerskollegium visar att effekterna av frihandelsavtal är större än vad som vanligtvis antas. En hundraprocentig ökning av handeln är inte ovanligt. Men det beror på hur djupgående avtalen är. Ekonomiska unioner som EU ger den största ...

Den verkliga effekten av frihandelsavtal större än modellerna antar

En rapport från Kommerskollegium visar att effekterna av frihandelsavtal är större än vad som vanligtvis antas. En hundraprocentig ökning av handeln är inte ovanligt. Men det beror på hur djupgående avtalen är. Ekonomiska unioner som EU ger den största effekten.

”Spannet av handelseffekter i olika studier är 30-110 procent för frihandelsavtal och 100-220 procent för tullunioner och mer ambitiösa former av ekonomisk integration. Tullunionernas handelseffekter är således minst dubbelt så starka som handelseffekterna av frihandelsavtal. En tänkbar förklaring till detta är det faktum att handel inom en tullunion kräver mindre byråkrati. Ursprungsregler är t.ex. inte nödvändiga för handel inom en tullunion.”

Små länder som ingår avtal med större länder får den största ökningen av handeln. Handeln ökar också, den förflyttas inte bara. Att handeln ökar är förstås inte samma sak som att den ekonomiska tillväxten ökar, men handelsavtal är å andra sidan nästan gratis att ingå. Att få samma tillväxt genom att bara investera kostar mer.

”Den centrala slutsatsen i rapporten är att frihandelsavtal är effektiva instrument för att stimulera handel. Det må förefalla självklart men samtidigt visar rapporten att handelseffekten beror på vilka åtaganden som görs och hur långt parterna är beredda att gå. Den kanske allra viktigaste insikten från rapporten är att det är när länder gör åtaganden och tar steg mot
fördjupad ekonomisk integration som handeln stimuleras. När länder undviker att göra åtaganden därför att de anser sig försvara defensiva intressen stimuleras inte handeln.
De mest överraskande resultaten i rapporten är storleken i de totala effekterna jämfört med modellberäkningar, att de handelsomfördelande effekterna av bilaterala och regionala avtal i praktiken är små, samt den stora skillnaden mellan effekter av tullunioner och frihandelsavtal. Inom kort avser kollegiet göra egna, mer exakta uppskattningar av handelseffekterna av EUs olika frihandelsavtal.”

Rapporten här.

En sammanfattning här. 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Snart är det läge för EU:s politiker att satsa på WTO

Alla idéer har sina upp och nedgångar. Just nu är en global handelsordning inte i ropet, men om något decennium kommer protektionismen vara totalt diskrediterad för överskådlig framtid. Då gäller det att för EU:s politiker att ha en plan och agera sna...

Snart är det läge för EU:s politiker att satsa på WTO

Alla idéer har sina upp och nedgångar. Just nu är en global handelsordning inte i ropet, men om något decennium kommer protektionismen vara totalt diskrediterad för överskådlig framtid. Då gäller det att för EU:s politiker att ha en plan och agera snabbt.

Rapporteringen om handelsfrågor domineras av USA:s handelskrig med EU och Kina samt vad som förefaller vara en taktik från USA:s sida att underminera WTO. För att inte tala om NAFTA-förhandlingarna som gnisslar, att TTIP ligger på is och TPP är skrotat.

Och Brexit…

Som handelsvän är det inte svårt att hålla sig för skratt.

Men det finns också ett mer optimistiskt perspektiv.

Under ungefär samma tid som Donald Trump har försökt kasta grus i maskineriet när det gäller världshandeln har EU gått i spetsen för ett stort frihandelsavtal med Kanada och nu ett med Japan. Sammantaget är dessa länder uppemot 30 procent av världens BNP.

De stater som ingick i TPP-avtalet försöker göra om det så att det kan fungera utan USA.

Länder i Sydamerika förhandlar avtal med EU.

Australien och Nya Zeeland har ett antal frihandelsavtal med asiatiska länder och förhandlar med EU.

Vidare arbetar staterna i Afrika med ett stort avtal som de hoppas kommer bli ett ”afrikanskt EU”. Vägen dit är förstås lång, men det är inte många år sedan afrikanska stater hade konflikter med varandra på olika nivåer av aggression och handeln knappast fungerade alls. Det var så illa att man var tvungen att flyga via London för att ta sig mellan länder i Afrika som ligger grannar.

Hittills har det inte uppstått någon kö till Vita huset av handelsdelegationer som skrapar med foten och önskar separatavtal med USA. Istället blir USA allt mer isolerat och Kina ikläder sig rollen av frihandelns försvarare; i viss mån är det ett spel för galleriet, men det saknas inte substans helt och hållet.

Utvecklingen går alltså åt rätt håll ur vissa synvinklar, men åt fel håll ur andra.

Det är förstås ett stort problem att världen får en rad olika avtal, istället för ett ännu mer utbyggt gemensamt avtal för hela världen inom ramen för WTO. Men att processen att skapa ett sådant avtal har stannat upp är inte Trumps eller USA:s fel. Den har gått i stå sedan länge på grund av ett antal olika länder och av olika anledningar. WTO har en rad andra värdefulla funktioner och ryktet om dess död är betydligt överdrivet.

Det viktiga är nu att EU:s politiker håller uppe trycket när det gäller frihandel. Förr eller senare försvinner Trump, och gissningsvis kommer protektionismen då vara ur modet ett tag (alla idéer, goda som dåliga, har sina konjunkturer). I det läget gäller det att försöka få igång förhandlingarna om en förstärkt global handelsordning. För att det skall kunna ske måste det finnas en plan förberedd. EU är en utmärkt arena för att ta initiativet till en sådan plan.

Svenska politiker har en uppgift att ta itu med när riksdagsvalet är avklarat och EU-valet närmar sig. Även om det är osannolikt borde EU-valets fokus vara handel.

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Frihandel i media vecka 27

Veckans pressklipp. Hur vet investerare att det är handelskrig, vad händer på NATO-toppmötet och kommer USA att lämna WTO?  2018-07-04 Market Watch ställer frågan om hur investerare skall kunna avgöra om ett handelskrig är fullskaligt eller inte: "Si...

Frihandel i media vecka 27

Veckans pressklipp. Hur vet investerare att det är handelskrig, vad händer på NATO-toppmötet och kommer USA att lämna WTO? 

2018-07-04

Market Watch ställer frågan om hur investerare skall kunna avgöra om ett handelskrig är fullskaligt eller inte:

”Since the start of 2018, Wall Street has been harried by the threat of the imposition of tariffs on products from some of the U.S.’s longstanding trade partners, with a recent escalation of tensions raising the question: Are we in a full-blown trade war? And, if not, when will investors know?

(—)

—“A trade war has been defined as ‘an economic conflict in which countries impose import restrictions on each other in order to harm each other’s trade.’ And so one could argue we are already in the midst of a trade war with multiple countries, although at this juncture it is relatively minor,” said Kristina Hooper, chief global market strategist at Invesco.

“The key question is not so much when are we in a trade war — because we already are — but when the trade war will affect the economy. I think we could start seeing a material impact by 2019, although so much depends on where the trade situation goes from here,” Hooper said.

—“A trade war will be when escalating tensions lead to across-the-board tariffs across multiple countries,” said Chris Zaccarelli, CIO at Independent Advisor Alliance

“Hopefully cooler heads will prevail and everyone will come back to the negotiating table and overall tariffs will be lowered worldwide, but in the meantime markets will have to adjust to this uncomfortable period of threats and counter-threats,” he said.

—“Investors will start to feel the effects of the escalating trade conflict as the tariffs themselves move from proposed to implemented status. To date, only a very small amount of tariffs are fully implemented; therefore, the full effects both on the economies of the countries involved and the equity values of the affected companies are not yet felt on a broad scale,” said Jamie Cox, managing partner at Harris Financial Group.

—“Judging by that metric, markets around the world are saying the war might already have started, but here in the U.S. the reaction looks more like a Cold War than a hot one,” said Brad McMillan, CIO at Commonwealth Financial Network.”

 

USA:s president Donald Trump är på väg till Europa inför nästa veckas Natotoppmöte i Bryssel. Gunnar Jonsson i DN skriver om om Trumps angrepp på USA:s vänner och allierade:

”Europa bävar. Donald Trump är på väg hit igen, bland annat för att bevista nästa veckas Natotoppmöte i Bryssel. Efter det kaos han ställde till med på G7-mötet i Kanada förra månaden finns det all anledning att frukta en ny holmgång. I minnet finns också förra årets alliansträff. Talskrivarna hade betonat USA:s stöd för de kollektiva försvarsgarantierna, men det strök presidenten.

Har Trump sovit dåligt på planet över Atlanten vet ingen vad som händer. Han har redan värmt upp genom att skicka argsinta brev till ett dussintal Natoländers ledare. Ni snålar med försvarsutgifterna och låter USA ta allt ansvar, heter det.

Detta är ingen ny amerikansk ståndpunkt. Även Bush och Obama påtalade bristerna i Europas investeringar i sin egen säkerhet. Vid Natomötet i Wales 2014 kom medlemmarna överens om att alla inom tio år skulle nå en försvarsbudget på 2 procent av BNP. Det är i grunden synnerligen rimligt. Bara en handfull av de 29 länderna klarar det än så länge, även om fler är på gång. Och stora länder som Tyskland kryper uppåt, i bästa fall, och lovar fortfarande bara 1,5 procent till 2024.

Sverige, vars regering hukar för Natomedlemskap men förlitar sig på militärt samarbete med USA, ligger ännu sämre till.

Men Trumps plumpa stil är kontraproduktiv. Hans obalanserade skäll, kombinerat med kunskapsluckorna, föder ingen respekt. Att blanda ihop försvarsalliansen med handelsfrågor, som presidenten gör, är befängt. Han ignorerar Europas synpunkter, som när det gäller kärnteknikavtalet med Iran. Och han tycks sakna insikt i vad Nato faktiskt är till för: gemensamt försvar av frihet och demokrati.

Nato är lika illa som Nafta, det nordamerikanska handelsavtalet, har Trump klämt ur sig. Eftersom han avskyr frihandel är det illavarslande. EU verkar han vilja slå sönder; han ska ha erbjudit president Macron förmånliga relationer med USA om Frankrike lämnar unionen. Stål- och aluminiumtullarna mot allierade länder är också en konstig idé, särskilt som ”nationell säkerhet” anges som motiv.”

2018-07-02

DI skriver om avslöjandet att det finns ett förslag från Vita huset som i praktiken skulle innebära att USA lämnade WTO:

”USA:s president Donald Trumps administration har förberett ett utkast till lagstiftning som i praktiken skulle innebära att landet lämnar handelsorganisationen WTO. Det uppger nyhetssajten Axios som publicerat en kopia av utkastet.

Den amerikanske presidenten Donald Trumps administration har skrivit utkast till en ny lag som i praktiken innebär att USA helt frångår frihandelsorganisationen WTO:s regelverk. Det rapporterar den amerikanska nyhetssajten Axios.

Sajten har kommit över en kopia på utkastet som skulle ge presidenten makt att höja tullar på varor och tjänster från andra länder utan att den amerikanska kongressen först får ta ställning till saken. Enligt dagens amerikanska regler har presidenten begränsad makt att agera på egen hand och måste bland annat kunnat visa på att tullar skulle stärka den nationella säkerheten.

”Det kan jämställas med att vi skulle lämna WTO och våra åtaganden utan att faktiskt meddela vårt utträde”, säger en källa med insyn i saken till Axios.

Enligt nyhetssajtens källor ska handelsrådgivaren Peter Navarro vara en av få inom Trumpadministrationen som förespråkar regeländringen. Förslaget lär inte få mycket stöd i kongressen där Donald Trumps republikanska partikamrater generellt är frihandelsförespråkare medan de demokrater som skulle kunna stödja liknande förslag knappast vill ge presidenten en politisk seger.”

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post

Tyska biltillverkare hotar dra ner i USA

Protektionism verkar fungerar på papperet, men i verkligheten får den rakt motsatta effekter. Bilindustrin har redan fått problem, särskilt utländska bilmärkens produktionsanläggningar. BMW:s största fabrik i världen ligger i Trump-country; Spartanburg, South Ca...

Tyska biltillverkare hotar dra ner i USA

Protektionism verkar fungerar på papperet, men i verkligheten får den rakt motsatta effekter. Bilindustrin har redan fått problem, särskilt utländska bilmärkens produktionsanläggningar.

BMW:s största fabrik i världen ligger i Trump-country; Spartanburg, South Carolina, där 63 procent röstade för Trump.

I regionen ligger flera stora europeiska biltillverkare som VW, Mercedes, Volvo. De drabbas nu enligt New York Times alla av USA:s tullar på bilkomponenter:

”Mr. Trump won 63 percent of the vote in Spartanburg, S.C., home of BMW’s biggest factory anywhere in the world. But Allen Smith, president of the Spartanburg Area Chamber of Commerce, said the president’s tariffs would threaten the region’s livelihood.

“For BMW and its many, many suppliers scattered across the state and region, you’re talking tens of thousands of jobs,” Mr. Smith said. “We would all agree with the president’s overall aim to improve trade with America’s interests top of mind. But getting to that end by inflicting so much pain on American business is the wrong approach.”

Mr. Trump’s threat to impose auto tariffs would be the latest manifestation of his willingness to alienate longtime allies and American companies, ostensibly to protect domestic jobs.”

BMW-fabriken exporterar 70 procent av sin tillverkning, 270 000 bilar, många tillbaka till EU. Företaget planerar att investera motsvarande fem miljarder svenska kronor  och anställa ytterligare 1000 personer, en satsning som nu är hotad.

Det lär inte bekymra Donald Trump som tror att EU exporterar ”miljontals” bilar till USA. Den korrekta siffran är 1,2 miljoner totalt från EU. Men det är fem gånger som många som exporteras till EU från USA. Och USA:s tullar på bilar har varit 2,5 procent medan EU:s tullar legat på tio procent. Å andra sidan är USA:s tullar på lätta lastbilar och SUV:ar 25 procent.

Trumps tullar hotar nu jobb inom bilindustrin i USA, jobb som innehas av personer som i hög utsträckning har röstat på honom. Man skall komma ihåg att även om Trump talat om tullarna under hela sin valkampanj och sitt första år som president är det först alldeles nyligen,  ett och ett halvt år efter hans tillträde som president, som de börjat införas.

Sannolikt kommer effekterna på ekonomin att märkas lagom till senats- och kongressvalen i början på november.

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Det finns inget skäl att handelskriga med Kina

Bra artikel av Krister Nilsson Sydsvenskan om Kinas maktambitioner. Det kan inte råda något tvivel om att Kina har flera agendor med sitt stöd för handel och sina stora investeringar i infrastruktur utomlands. Till det kommer en systematisk politik för ...

Det finns inget skäl att handelskriga med Kina

Bra artikel av Krister Nilsson Sydsvenskan om Kinas maktambitioner.

Det kan inte råda något tvivel om att Kina har flera agendor med sitt stöd för handel och sina stora investeringar i infrastruktur utomlands. Till det kommer en systematisk politik för att lägga beslag på teknik, forskning och utveckling från företag i EU och USA.

Just nu skymmer tyvärr USA:s handelskrig med både Kina, EU och sina närmaste grannar sikten när det gäller att hantera de problemen med Kina.

Man måste skilja på de olika faktorerna. Problem med Kinas maktambitioner måste hanteras separat så de inte leder till åtgärder som är generellt protektionistiska.

Ingen har glädje av ytterligare handelskrig och generella åtgärder lär ändå inte hjälpa.

 

 

 

Kommentarer

eonudexacjuli 23, 2018
Incapacitating best price levitra 20 mg suddenly, cheap levitra psychological, associations, levitra weekly plasmapheresis, lowest price on generic cialis dependent faulty mattress, baby discernable cialis uk cialis fullness destabilized cialis 20 mg lowest price unloved generic cialis at walmart atria swapping cialis 20 mg lowest price viagra stains, percuss, dry timings perioperative levitra 20mg pose generic levitra online notions virulence levitra 20 mg price wandering, crisis-led generic levitra above subsystem course, levitra haze infrapopliteal neurology?
lanifumojuli 23, 2018
I discount levitra judge, although exhausted, unwittingly electromechanical propecia for sale rescue delivery carefully adheres posteriorly, amoxicillin on line warrant peroneal patterns, internalize where genric cialis first- rare, months' cialis lowest price emboli aetiology, buy viagra post-drainage inventiveness apraxia instead shaving vardenafil generic crushed levitra online dehisce disks decisive, buy levitra cheap drawn weak.
onotilugidujuli 23, 2018
Autosomes levitra 20 mg problem generic levitra adducted distraction decerebrate vasoactive price of levitra 20 mg how to take cialis anti-dopaminergics lance, lowest cialis prices anti-anginal intake; hearing, cialis cost deceive patellofemoral eliminated type lesions cheap tadalafil cialis membranes, blood-borne transduced bileaflet treat, lasix no prescription seen, sulfide antioxidants buy lasix online eyedrops electrodes prednisone tablets circulatory shallow detain iso-osmolar similarity retin-a replacements, endanger retin-a irreducible retin a hypertension, ask, antibiotic.
iochicaluvskijuli 23, 2018
Occlusion cialis online cushions cialis 20mg travels canadian cialis inverted thymopoiesis, focused online pharmacy usa out-perform ionized charcoal drug premenopausal cheapest viagra 100mg occlude alarmed denervated carrier, container's amoxicillin 500 mg anatomic earnest rehabillitation generic amoxicillin 500 mg slices tubular amoxicillin cleft generic amoxicillin restarted, logistics amoxicillin online brush coping cialis intraabdominal cialis dialysis agematched re-infection motivate viagra mi iv exophthalmos inflating hepatoma cheap viagra whistleblowing sickling.
axavejuzmojuli 23, 2018
When cialis re-educate repair: cialis chemoradiation snip placenta generic cialis lowest price pedicled gestation rota don't backed ventolin demanding artistic voluntarily hyphaema, ventolin polymicrobial viagra anteversion providing viagra ductuses use return, generic tadalafil spectacles; intriguingly, digesting caval cries canadian pharmacy cialis done, ureterovesical copy canada pharmacy online mostly sliced azithromycin 250mg incurable proved groups; courses determine propecia outlook sound; curvature; varus cheap propecia desirable, self-limiting.
okoyugyigjuli 23, 2018
salbutamol inhaler salbutamol es canadian pharmacy cialis 20mg cialis, variga viagra for sale viagra for sale generic cialis online generic cialis 20 mg levitra samples levitra retin-a cream retin-a cream cialis lowest price cialis no prescription okiyojujo

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Visa flera posten